The tonårsångest

Syndabocken

(efter The Scapegoat/Tiamat)

I dina försök att tolka mig
I dina försöka trycka ner mig, skall du bli varse
Att de drömmar jag när är i sig
Är de vapen som ni inte förstår, så gör mig inte till syndabock för er dåraktiga fars
…för i så fall skall vrida mitt huvud mot ditt å säga
”Jag dyrkar Lucifer”

Vänner som visar att vara inte just det
Lögnare som inte lyssnar, ej heller förstår
Målar upp stora sägner där jag är det centrala i allt de sett
Gående hand i hand med det vreden och ondskan sår
..då skall jag vända mig mot dig och med ett asgarv utbrista
”Jag dyrkar Satan”

De drömmar jag närde var inte värda ett uns
Sade de som vill att jag skall släppa mitt grepp stjärnornas glans
För alla ni så sjunger jag än en gång denna sång
Å om ni inte förstår skall mitt skratt i natten eka långt
…varefter jag vänder mig mot er och yttrar
”Jag dyrkar djävulen”

Lyrik som flyter bra en kväll som denna fredagskväll när man kan knyta an till ens tonårsångest.