Familjeträdets grenar börjar räta ut sig

Efter att det gick så fort att få reda på mammas släkt 300 år tillbaka i tiden blev jag helt biten på det här med släktforskning. Av någon anledning så trodde jag att det skulle gå lika lätt på min pappas sida (tog ungefär en månad att få min mammas antavla fem generationer tillbaka klar). Nu visade det sig att det inte skulle vara så lätt som jag trodde, eftersom jag först efter fyra månader börjar komma fram till något som liknar något, och idag föll en av de sista stora bitarna på plats då jag lyckades lokalisera min farfars farfar Anders Olsson.

Anders Olsson är inget lätt namn att leta efter med det gick bra till slut i alla fall efter att jag fått reda på hans sons (inte min farfars far utan min farfars farbror Hans Ahrnfeldt) födelsedatum från den brittiska folkräkningen av år 1901. Farfars farbror var nämligen verksam som skräddare i London dit han hade utvandrat 1892 (och 1878). Med hjälp av Hans födelsedatum (10 november 1851 på Karlsborg gård i Sjörup där Anders var statare) kunde jag nämligen äntligen hitta Anders Olsson i husförhörslängden. Givetvis visade det sig att jag hade haft helt fel om honom hela tiden, men det var inget större problem då det äntligen gick att komma någon vart. Anders Olsson visade sig vara född 12 augusti 1818 i Skivarp och dog (som backstugesittare) i Nykulla den 22 maj 1871, ganska långt ifrån vad jag dittills hade antagit.

Nu har man bara den danska sidan kvar vilket kan komma att bli mycket mycket svårt med tanke på omständigheterna. Farmors mormor har jag hittat men mycket längre kommer jag inte där, då allt jag vet är att hon var tjänsteflicka på Vesterbrogade 10 i Köpenhamn då hon födde min farmors mor Emilie Christiansen…